|
|
På
en sten vid strandkanten var en dikt av Donald Forsberg
som heter just Tröstens Strand inhuggen, den lyder:
Så blås
sommarvind dina dofter lätt
över böljande viddernas grus
och blås värme över morgonens daggvåta
äng
det ger hopp i en tröstlös själ
när som tvivlande tankar gror
att så plötsligt få vara liten då
allting känns så stort
|
|
|
